Orolig för högt KOLESTEROL? 😨 Läs det här!

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och västvärlden. En tredjedel av alla dödsfall utgörs av stroke, hjärtinfarkt, hjärtstopp eller liknande. Därför har sjukvården ett ganska stort fokus på riskfaktorer som kopplas till dessa tillstånd och har olika strategier för att minska riskerna. Bland annat kontrollerar man kolesterolvärden och blodtryck.

Men tänk om man missar andra viktiga riskfaktorer? Tänk om vi fokuserar på helt fel saker? Jag anser att man lägger krutet på fel ställe och skrämmer upp många människor helt i onödan – samtidigt som andra med massor av lysande varningslampor slinker igenom systemet obemärkta. Detta leder till att de verkliga riskfaktorerna kvarstår, och sen står personen där igen några år senare med fler och värre problem än förra gången. Och så fortsätter det.

Men vi tar det från början.

Vad är kolesterol?

Kolesterol är en typ av fett som finns i kroppen och som löser flera livsviktiga funktioner. Bland annat finns det i hjärnan (25% av hjärnan utgörs av kolesterol), flera hormoner (bland annat könshormonerna) är beroende av kolesterol för att fungera och det är nödvändigt för att huden ska kunna producera D-vitamin vid solljusexponering. Faktum är att majoriteten av kolesterolet (ca 80%) tillverkas i din kropp! Så viktigt är det.

Kolesterol finns också närvarande i beläggningar på insidan av blodkärlen, vilket sedan kan leda till blodproppar. Eftersom intag av mättat fett leder till en ökad mängd kolesterol i kroppen så ombeds vi minska på intaget av mättat fett i kosten. Men vad har kolesterolet för roll i dessa avlagringar? Orsakar det problemet eller har det en annan uppgift?

Det som kallas LDL och HDL är transportproteiner som fraktar kolesterolet till och från levern, där det tillverkas respektive bryts ner eller omvandlas. LDL transporterar ut kolesterolet till cellerna (därför anses det "dåligt") och HDL transporterar tillbaka överblivet kolesterol till levern (därför anses det vara "bra"). Men tänk om detta bara är halva sanningen?

Hur en blodpropp blir till

Blodproppar är kort och gott ett resultat av osunt leverne. Ja, kolesterol är inblandat – men att skylla händelsen blodpropp på kolesterolet är lika rimligt att skylla en brand på brandmännen. Bara för att man hittar dem vid varendra brand, så betyder inte det att de har orsakat branden.

Blodproppar är ett resultat av skador på insidan av kärlväggen i kombination med låggradig kronisk inflammation. Kolesterol ORSAKAR inte det här problemet – i själva verket finns kolesterolet där för att fixa problemet, laga skadan.

Några saker som däremot avsevärt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjt blodsocker över tid (dvs en osund kosthållning), obalans mellan omega-3 och omega-6 i kroppen, kronisk stress och en stillasittande livsstil.

Det som skapar ökad risk för blodproppar är alltså INTE intaget av mättat fett eller kolesterol – det är socker och skräpmat! Ständigt förhöjt (och svajande) blodsocker (högt HbA1c) leder till ständigt förhöjt (och svajande) insulin, vilket i sin tur bland annat leder till ökad fettinlagring (viktökning), ökad inflammation, högt blodtryck och därmed ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Vad är ett normalt kolesterol?

Vi behöver ha en nykter syn på vad som är hälsosamma blodfetter. En av läkemedelsindustrins största kassakor är statiner - ett blodfettssänkande läkemedel som skrivs ut till miljoner människor världen över i förebyggande syfte. Här har man alltså tagit chansen att få fullt friska människor att medicinera livet ut, baserat på att deras kolesterol anses vara för högt. Att man inte lägger någon vikt alls vid exempelvis triglycerider, som är en bättre markör för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, beror sannolikt på att det inte finns några läkemedel för att sänka detta värde.

Rubbade blodfetter är såklart inte bra och behöver åtgärdas. Men det enklaste och mest effektiva sättet är för de flesta inte att ta statiner – utan att se över kost och livsstil. Men detta pratar sjukvården tyvärr ganska lite om.

Det räcker att titta på listan över biverkningar från statinerna för att förstå hur viktigt kolesterol är i kroppen. Statiner orsakar bland annat nedbrytning av muskler, muskelvärk och inflammation i leder, inflammation i levern och bukspottskörteln (som producerar insulin), andnöd, allmän sjukdomskänsla samt ökad risk för demens, depression och diabetes. Den sistnämnda är nästan mest anmärkningsvärd, eftersom det faktiskt ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, vilket läkemedlet syftar till att minska. Om du tar statiner idag och upplever någon av dessa biverkningar så tycker jag att du omgående ska kontakta din läkare och ifrågasätta nyttan.

Så när är det då värt att sänka sitt kolesterol med statiner? Sjukvården har en lite annan bild än de som arbetar med ett funktionsmedicinskt perspektiv. Funktionsmedicin syftar till att behandla de underliggande orsakerna till sjukdom, istället för att stirra sig blind på symtomen. Det är också ett perpektiv som tar hänsyn till hela människan och behandlingar skräddarsys för att passa individen. I fallet med kolesterol så är det kvaliteten på blodfetterna som är det viktiga, inte den totala mängden. Det här är de funktionsmedicinska referensvärdena:

Totalkolesterol: Inte relevant som enskilt värde. Referensvärde: 5–8 mmol/l. (Sjukvården rekommenderar <5 mmol/l.)

HDL: Ju högre desto bättre, skyddar mot hjärt-kärlsjukdom. Referensvärde: >1,3 mmol/l för kvinnor och >1,0 mmol/l för män. (Sjukvården rekommenderar >1,2 respektive >1,0 mmol/l.)

LDL: Högt värde är bra så länge HDL, triglycerider och Apo-kvoten är bra. Referensvärde: 1,4–4,7 mmol/l. (Sjukvården rekommenderar <3,0 mmol/l.)

Totalkolesterol/HDL: Anger hur stor andel av totalkolesterolet som är HDL. <6 = bra, <5 = bättre, <4 = bäst. (Sjukvården tar sällan hänsyn till detta värde.)

Apo-kvot (Apo B/Apo A1): Apolipoprotein A1 anger antalet HDL-partiklar som finns i blodet – ju fler desto bättre. Apolipoprotein B anger antalet LDL-partiklar som finns i blodet – ju färre desto bättre. Kvoten visar förhållandet mellan dessa två. Referensvärden:

Män: <0,7 = mycket bra, 0,7-0,9 = ok, >0,9 = förhöjd risk

Kvinnor: <0,6 = mycket bra, 0,6-0,8 = ok, >0,8 = förhöjd risk (Sjukvården mäter sellan dessa värden.)

Triglycerider: Ju lägre desto bättre (i regel). Referensvärde: <1,7 mmol/l. (Samma som sjukvården.)

Till dig som är orolig för högt kolesterol

Har du (eller någon i din närhet) varit hos läkaren och fått beskedet att dina blodfetter är för höga och att du behöver medicinera för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom? Innan du börjar med någon medicin – jämför dina värden med referensvärdena ovan! Logga in på 1177.se, leta upp din journal, ta fram de faktiska testvärdena och kontrollera själv. (De viktigaste värdena att ha koll på är totalkolesterol/HDL, apo-kvoten och triglyceriderna.) Chansen är ganska stor att det faktiskt inte är så farligt!

Och är det så att du ligger illa till så är inte statiner det som jag skulle rekommendera i första hand. Kost och livsstil är det som har försatt dig i den här situationen – kost och livsstil kan också ta dig ur den! Blodtryck, HbA1c och/eller CRP är väldigt användbara markörer för attmed större säkerhet avgöra hur hög risk du löper att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Känner du att allt det här blev för krångligt? Då är du varmt välkommen att höra av dig till evelinashalsa@gmail.com så hjälper jag dig att tolka dina blodprover, ta fram en personligt anpassad åtgärdsplan för att minska riskerna för framtida sjukdom och förbättra din hälsa här och nu! ✨